Det är lite lustigt hur allt har förändrats sedan förra året. Bland annat så har jag spenderat bra mycket mer tid i Gällivare det här året än vad jag gjorde förra. Jag har lärt mig att uppskatta allt mycket mer, lärt mig att man inte ska släppa taget om något bra, något man kan lita på och alltid kommer kunna falla tillbaka mot. Jag ser vikten av äkta vänner mer än någonsin, och det gör ont när man ser sig själv tappa kontakten med sådana. Men på samma gång så kommer de ändå alltid finnas kvar där. Oavsett om det är 1 km eller 100 mil som skiljer en åt. Jag har blivit lite nykär i min fina hemstad och det var oerhört jobbigt att åka därifrån i söndags, tillbaka till verkligheten och skolan.