Svar: Det är lite svårt att säga om det är mycket plugg på enp eftersom jag inte kan jämfört med andra linjer då jag inte gått nått annat. Men visst, nog har vi plugg men det är mest plugg till prov, vi har inte så mycket hemuppgifter och sånt. Och vi har det faktiskt riktigt chill på lektionerna för det mesta. Hur mycket plugg man har beror som på hur mycket man satsar och vilka betyg man vill ha.

Jag hade 315 poäng, men det är inte höga intagningspoäng på enp. Jo jag får inackorderingstillägg som är ungefär 1800kr. Mycket plugg vet jag väl inte det är väl som på samhälls. Vissa veckor är det mycket om vi har flera prov samma vecka men väl på lektionerna så är det chill! Man måste inte läsa vidare efteråt om man inte vill utan man kan istället starta eget eller börja jobba på något företag. Är lite svårt att säga vad man kan bli efteråt eftersom det inte är ett typiskt yrkesförberedandeprogram men man jobbar mycket om företagsamhet så det är väl inom det som man kan få jobb efteråt.

Svar: Jag går på Norrlands Entreprenörsgymnasium i Luleå då, linje heter då som entreprenörs. Vad man gör där, hm. Asså det är både yrkes och studieförberedande program där man jobbar mycket med projekt och mot företag i Luleå. Vi läser typ samma ämnen som på samhälls men sen har vi också så som företagsekonomi, beteende vetenskap, marknadsföring och så vidare. Under första året så läser man mest basämnen för att sedan i 2an och 3an rikta in sig mer på projekt och företagande. Vi har "entreprenörsdagar" då man bara jobbar med sina egna projekt. T.ex. så ska 2 tjejer i 3an åka ner till Thailand och hjälpa till på ett barnhem där och lite annat. Så det är en ganska fri linje där man får chansen att göra det som intresserar en. Sen så har vi mycket föreläsningar och ibland kommer företag till oss med projekt som man då får anmäla sig till. På så sätt har vi också chans att sätta in foten hos företag och skapa kontakter som kan vara bra att ha i framtiden då man ska söka jobb och så vidare :)

årets vill ha: en lägenhet
årets roligaste: alla fester med fina personer
årets bästa: alla fina människor jag lärt känna
årets sämsta: min träning, den har varit illa
årets uppskattning: min familj, att de gett mig de möjligheter jag fått
årets förändring: flytten till Luleå
årets längtan: har hela tiden varit sommar
årets låt: det är svårt att säga en låt för hela året, men kan nog säga gubben i lådan, förlåt att jag aldrig sagt förlåt, like a G6
årets cp: ENP10
årets finaste: mina vänner, gamla som nya
årets saknad: en varm sommar
årets avslut: började bra, slutade för tidigt

Jag har insett att min senaste kyss.. var idag
Jag har insett att.. jag har inge lust att sova själv inatt
Jag lyssnar på.. tvn
Jag pratar om.. det jag har att säga
Jag tycker om.. att ha kul!
Jag avskyr när folk.. inte kan vara sig själva
Min bästa vän.. finns alltid där för mig
Min första vän hette.. felicia tror jag
Kärlek är.. något fint
När jag borstar tänderna.. brukar jag oftast vara riktigt trött
När jag lagar mat.. blir det ofta fiskpinnar eller kyckling
Jag tänder på.. fixat hår, stickade tröjor med uppkavlade ärmar, ljusa jeans, stil helt enkelt!
Det sexigaste yrket är.. hmm
Det är charmigt med.. jag vet faktiskt inte
Jag är rädd för.. att känna mig ensam
Den värsta känslan är.. ensamhet
Den bästa känslan är.. lycka
Jag är bäst på.. att komma ihåg folks namn
Jag är sämst på.. att ta tag i skoluppgifter
Jag kommer alltid att vara.. född 1994
Det finaste som finns är.. vänner
I sommar hade jag.. riktigt kul på pdol
Sist jag grät var.. minns inte exakt
Jag kan.. lite franska
Jag kan inte.. vara dum mot min bror
När jag vill tänka.. lyssnar jag på musik
Min mobiltelefon är.. en htc
När jag vaknar på morgonen.. vill jag somna om
Innan jag går och lägger mig.. spelar jag mobilspel
Idag har jag sett.. emelie och linus
Ikväll ska jag.. kvällen är över och jag ska snart slå på sex and the city
Jag vill verkligen.. att det ska bli fredag

Random bilder som jag hittat i arkivet på bloggen. Tider som man glömt, bilder som väcker känslor och minnen.







Och så en söt bild från andra skolveckan då vi var i Strömsund som avslutning.

Har gjort en ny kategori som heter INSPIRATION. I den kategorin kommer det vara bilder och texter som inspirerar mig och saker som får mig att vilja skriva, skriva, skriva.

Några söta bilder från arkivet på bloggen från 2008.

Ja, eftersom det är vinter och min vinterjacka han en massa fickor så använder jag inte handväska just nu.
Men det som då finns i min jacka är nycklar, mobil, kam, lypsyl, klämmor, snodd, penna och bankomatkort.
Riktigt intressant...
Nae, så nu slutar jag med den här listan. Helt värde.

Eftersom jag inte skrev igår så kommer dag 11 och 12 idag.

Mina syskon då, eller mitt syskon eftersom jag bara har ett.
Jag har en lillebror, han heter Didrik, är 11år, går i 5an på Heden och han är världens bästa! Jag och min bror har alltid haft bra relation, vilket jag vet vi kommer ha livet ut. Han har aldrig varit sådär jobbig som dom flesta småbröderna är. Min bror är den som är mig allra närmast om hjärat, han är den jag hade offrat mitt liv för, för jag hade inte kunnat leva utan honom. Det känns riktigt jobbigt att vi numera bor 25mil ifrån varandra och jag bara får träffa han typ varannan helg. Och samtidigt som jag är här är han där och blir bara större och större. Didrik kommer alltid för mig vara 3 äpplen hög, ha vitt krulligt hår och stora smilgropar. Även fast han snart är lika lång som mig, börjat töja örat, fått lika stora fötter som mig och hänger på skatehallen så mycket han bara kan. Jag vill inte att han ska bli stor.



Min lillebror är världens finaste kille och jag älskar och saknar honom!

Min tro? Hm... Jag är inte religiös, tror inte på ödet och jag vet inte vad som händer efter döden.
Det enda jag tror på är att vi alla har våra egna val, och bestämmer på så sätt våra öden, genom de val vi gör. Tror inte det är nått högre som styr allt.

I'm the master of my faith,
I'm the captain of my soul.

Det är svårt att välja bara ett enda ögonblick när det finns så otroligt många. Men ett ögonblick som genast tog plats i mitt huvud är ett från Sports Camp så tar och skriver om det.

Det här ögonblicket är inget glatt eller roligt. Det är bara något som fastnat, något som jag minns som igår. Om jag tänker på det så är jag tillbaka där, liggandes i sängen och kramar om Wictor Utter för en sista gång, det var iaf vad vi trodde.

Jag, Hanna, Elin, Jonna, Agnes och Emelie delade rum, vårt älskade, kära, saknade, lilla rum. Där det alltid var folk, där vi låg och sjöng hallelujha, där vi låg och grät på kvällarna för att vi sedan inte skulle träffas nå mer. Vi började gråta redan i början av veckan, och det blev inte bättre ju närmare slutet vi kom.

Den där kvällen, kvällen innan sista dagen, kvällen innan vi skulle skiljas åt och hamna över 100 mil ifrån varandra. Vi låg där i vårt rum och grät, denna gången var det verkligen sista kvällen och tårarna var många. Sen kom Utter och My in, kära Utter och My.
Det var mörkt i rummet, man såg inte så mycket. Man kunde urskilja Utter och My's konturer. Utter så nedstämd ut, så sa han att det här var hejdå, han skulle inte vara kvar imorn för att säga hejdå, han skulle åka redan ikväll. Vi alla började gråta ännu mer, det här var alltså verkligen hejdå? Utter gick sakta omkring i rummet och kramade om oss alla. Han böjde sig ner och kramade mig då jag låg där i sängen, den kvällen hatade jag hejdån som jag aldrig hatat dom förr. Plötsligt ändras hans kroppsspråk och han börjar skratta, han hade lurat oss. Han skulle vara kvar tills imorn och säga hejdå åt oss och så. Och där hade vi legat, och fällt tårar helt i onödan. Eller helt och helt var det väl inte men lite. Vi blev irriterade men samtidigt väldigt glada. Jag var inte redo för några riktiga hejdån än.

Vilket jag inte heller var dagen därpå, då det verkligen var hejdå. Jag var inte redo, men jag var tvungen. Färden hem blev en lång gråtfärd, med hallelujha spelandes på mobilen. Jag tänker på er alla än, varje gång jag hör den låten, den kommer alltid vara ni.

Det är ett minne, ett ögonblick som alltid kommer finnas kvar, ett ögonblick som jag slängs tillbaka till varje gång jag tänker på det. Då hamnar jag där, just då. Och jag vill lika mycket tillbaka varje gång.

Jag har några riktigt bra vänner som är guld värda. Men min allra bästa vän som följt mig genom många tunga, svåra, roliga, bra och händelserika år och alltid stått vid min sida är Isabelle Tjäder.

Vi har hållt ihop i många år, det var väl i 6an som vi blev riktigt tajta. Det var vi mot världen, "fuck the rest", minns du? Den här tjejen är en stor del av mitt liv och måste säga att det är tack vare henne som jag lyckats stå kvar på benen då det känts som svårast. Hon har alltid funnits där, jag har alltid vetat att bara jag har henne så går allt bra. Och jag har haft rätt.

Det är mycket som har hänt under åren, människor har dykt upp i mitt liv, människor har försvunnit men hon har alltid funnits kvar och vi har följt varandra genom förändingarna i livet i typ 5 år nu. Vissa perioder pratar vi knappt med varandra men för det så glider vi inte isär. Vi behöver inte umgås, vilket vi faktiskt inte gör så ofta, men hon är den som alltid stått mig närmast. Såna som hon växer inte på träd och hon är verkligen guld värd.

Jag hade kunna skriva väldigt mycket för den här tjejen betyder otroligt mycket för mig men tror det får räcka så. Kan avsluta med att säga att jag kommer alltid finnas där för henne som hon funnits där för mig.

mars 2007

Min dag har inte varit händelserik alls. Började skolan 8.40 där jag slösat på mitt liv tills klockan 16.00.
Sen blev det att gå till Smedjan och möta upp Emelie. Gick på Clas Ohlson och köpte en ny htc laddare för jag glömde min i Gällivare i helgen. Så mötte vi Marcus på Smedjan, så stod vi och "smedjanhängde", babblade, såg en söt tant och sen gick jag på ICA och handlade.
Jag kom hem, bokade tvättstuga till på onsdag och blablabla.

Nu börjar Paradise Hotel♥ så kan inte skriva, tjing!

Kärlek är något som delas mellan två. Att ha någon som bara genom sin närhet får vardagen att inte kännas trist och grå. Att känna sig speciell för någon och känna samma sak tillbak. Då man känner trygghet i någons armar och inte vill vara någon annanstan än där man är just då. Då man kan ligga mitt emot varandra, bara ligga där och kolla varandra i ögonen och inte kunna motstå att le och få fjärilar i magen. Att kunna vara löjliga, fjantiga, svammliga tillsammans, då man är älskad för den man är.

Kärlek handlar om tillit till varandra, det handlar om att låta någon komma nära. Det handlar om att våga ge allt, fastän man vet att allt kan bli förlorat. Men det handlar även om att inte se slutet, att inte vilja se det. Det handlar om viljan att vara precis där man är, med honom. Då minuter känns som timmar och dagar känns som år utan honom.

Då ligga inne och sova bort dagarna tillsammans med honom
känns som allt annat än att slösa bort tiden.

Mitt huvud är tomt, är trött, kom till tillbaka till Luleå för ett tag sen.
Skriver om det här imorn istället.